Igår kväll innan träningen överraskade Simon mig genom att komma förbi en timme. Söt! 
Träningen började med en halvtimmes löpskolning med en riktig expert, man kanske inte blir snabbast i världen efter att lära sig detta, men försäkringen finns att man lär sig springa ännu snabbare än vad man tidigare har gjort personligen. Så hoppas det gör susen om man fortsätter med det här. När fotbollen väl kom in i bilden kände jag mig lite dammig fortfarande med hanteringen av den, men det kommer, jag måste ge det tid. Det har ju ändå varit uppehåll vilket säger att jag tyvärr inte rört en boll 100 % seriöst.
Inatt drömde jag nog en av dem få värsta mardrömmarna jag drömt någon gång. Jag och Serina, en sommarjobbs kompis, var ute på stan mellan torget och station. Då två mörka män kommer fram och drar in oss i ett instängt rum utan några fönster alls. De kastar ner mig på golvet och den ena börjar misshandla mig genom att slå och sparka på mig. Just då tänkte jag att, ja slå och sparka mig bara, men någonting annat det får du inte (!). Det konstiga var att jag sa hela tiden, "nej, inte så jävla hårt", han lydde mig också. Efter ett tag springer Serina ut för att hämta polisen. Yes tänker jag, nu jävlar åker ni fast snart och jag får pusta ut.. Ja rätt var det var kommer det några in, men inga poliser, utan Evelina Nordgren och hennes pojkvän Gustav (huh?). De hjälpte mig tydligen därifrån till slut, och när jag väl kommer ut i solskenet så ser jag att jag har rejäla skoavtryck inristade i benet. Det är inte lort utan det är sårmärken, som om jag blivit tatuerad fast blodigt. Jävla idiot var min enda tanke..
Men fy vad jag mådde dåligt när jag vaknade imorse, jag kan inte förstå hur jag kan drömma något sånt här. Jag är väl rädd för det förstår jag.

I dagens skitväder arbetade jag ungefär en timme i växthuset med tomaterna våra. Dessutom har jag blivit rätt kemis med våra kycklingar och hönor också, vet inte riktigt varför, eftersom det var ett bra tag sen jag tog mig tid till att sällskapa lite med dem. Men det behöver både dem och jag, förenas lite.
Att vädret var så fint när jag jobbade, hur många plusgrader och soligt som helst, sen när jag väl slutade, ja tamme sjutton att det ska bli dåligt då. Hur bra tajmar man inte in det egentligen? Men jag har ju min egen solstråle jag som ni redan vet, och han sviker mig aldrig så som solen eller ska ni få höra :)

På träningen ikväll var det mycket finter som tränades, tycker det är riktigt roligt det jag, kunskaper måste finnas om man säger så, om man ska klara av att vara lite mer ego och modigare. Därefter blev det en rejäl hård sväng i mördarspåret, jag trodde inte mina häl-skavsår skulle palla det, men icke sa nicke, de lyssnar på min inre röst dem ;)
På väg mellan torget och stationen mötte jag upp en gammal lärare, Gun. Vi gick till George i väntan på bussen, så hon bjöd mig på fika (a) Jätte kul att man kan prata med vem som helst tycker jag, för såna problem har jag inte! Okej kanske inte vem som helst, but you get the point dude.

Imorgon blir det synundersökning så jag till slut ska få övningsköra, åh så jag längtar. Därefter ska jag möta upp Simon och strosa runt lite och försöka finna en till flera fina presenter till min underbara vän Wiebe som faktiskt fyller 18 år, just precis nu! =)