Där saknas det en hel del mål faktiskt. Dock fick jag göra ett genom att lura bort en back och panga rakt i nät.

Emellan gick jag, farsgubben och tränaren till Monroes och åt. Tacobuffé, alldeles perfekt.

Detta gjorde min dag. Resultatet säger sig själv, precis så var matchen.

Till och med att de fick en straff då det återstod 50sek av matchen. Som dem dessutom missar; lycka.

Väl när vi tackade var det ingen som rörde en min eller såg på en, tog i hand som om de vela slå en. WOW

Blir mitt val enkelt så säg..

Här kämpade vi på väldigt bra.

Den match som jag dock har minst minne av. Visst låter det konstigt?

Men det kändes bra ändå efter denna match. Därmed gjorde man det man allt man kunnat så att säga.

Därmed var vi vidare till åttondelsfinal. Vilken skulle spelas 23:45, dock med en kvarts förlängning.

Däremellan duschade jag och Lina, för annars blir man trött av allt svett.

Min gamla målvakt sedan Sätra tiden stod i Tierp. Här skulle mål göras tyckte jag.

Vi bjöd på lite för många smörpass åt motståndarna. Jag började med det första då jag snabbt skulle slå ut en boll på kanten efter att själv ha stått med ryggen mot motsatt mål, då de fångar upp den och kan tjonga in den. Skit också.

Efter en stund står jag lika placerad, alltså med ryggen mot motståndarnas mål, men i målområdet. Med en back i ryggen, vi har inspark. Jag får den precis på fötterna och klackar den mellan benen på mig själv och den går förbi både back och målvakt. "Så jävla lätt" som jag brukar kunna säga ;)

Duschade därefter och såg på två matcher till. Valbos och Strömsbros match som gick käpprätt för båda.

Efter att ha gått upp klockan 04:00 och kom hem 02:30, slocknade jag snabbt i säng.

Kände att sträckning var på G i både vänster ljumske och vänstra maghalvan. Har som tur är inte blivit värre.

Söndagen bestod av att invänta Obo träning. Passningsövningar, spel, 3 zoner, styrka och löpning.

Under speltiden var jag helt lost. Varken huvudet och kroppen följde med. Kan detta vara tecken på trötthet?

Solklart. Tänker för mycket på allt hela tiden som gör mina nätter mindre sömnrika, men största boven i dramat var nog gårdagen. Men ångrar ingenting. Det gick långt över förväntningarna. Såhär bra trodde jag inte att det skulle gå för oss, och att vi kunde lira så bra fotboll.

Nu skriker sömnen efter mig. Snälla, låt dagarna gå :)